GWEC, vindbranschens globala samarbetsorganisation, släppte idag statistiken för 2017. År 2015 byggdes ca 64 GW vind, 2016 byggdes ca 55 GW och 2017 sjönk utbyggnaden vidare till 53 GW. 
Första paragrafen i pressmeddelandet innehåller texten ”The 2017 market remained above 50 GW […]”. Det är alltså en sorts seger att man lyckas hålla sig kvar över 50 GW, vilket tyder på att det skett en viss tillnyktring sedan 2015, då organisationen hade väldigt optimistiska prognoser:
Det här betyder att den procentuella tillväxten sjunker och nu är nere på ca 10%:
År 2009 var det sista då man med visst fog kunde hävda att vindkraften hade ”exponentiell tillväxt”. Sedan dess har man etablerat sig allt tydligare i den ”linjära” mittersta delen av en S-kurva. Om man krasst antar att 55 GW är den typiska byggtakten och livslängden är 25 år, så kommer vi plana ut kring 1300 GW total global kapacitet, vilket med 30% kapacitetsfaktor räcker till ca 3500 TWh, motsvarande ca 15% av världens elproduktion idag.
Vindkraftsel är idag billigare än solcells-el, men solcellerna växer ännu exponentiellt. Solcellerna växte häromåret med i storleksordningen 100 GW, och vindkraften växer som sagt i storleksordningen 50 GW. Med tanke på att vindkraften har ungefär dubbelt så hög kapacitetsfaktor (dvs producerar ungefär dubbelt så mycket energi per installerad watt), så byggs energislagen idag ungefär jämnbördigt. Med tanke på att även solcellerna producerar intermittent så förutspår jag att deras utbyggnadstakt också är nära sin peak.
Länder med stora kylbehov har en motsvarande hög solinstrålning. Effektbehovet pga luftkonditionering korrelerar väl med levererad solinstrålning. För sådana länder ser jag en större potential för fotovoltaiskt genererad el än för vindgenererad el, den globala kapacitetsfaktorn till trots.
Dessutom – precis som för riktigt kalla vinterdagar här vid Nordpolens rand så korrelerar värmeböljor i varmare länder med dålig vind, samt – varma vindar har ett lägre energiinnehåll än kallare, allt annat lika.
Mitt intryck är ändå att dubbel kapacitetsfaktor för vind är viktigare än bättre last-matchning hos sol. Men den som lever får se, antar jag – bilden borde klarna inom några år. Vindkraft ligger före på kurvan och har än så länge mycket högre penetration i pionjärländer, inklusive på hyggligt soliga Iberiska halvön mm.
…
Ibland blir det besvärligt med enkla mattekunskaper och internet.
”År 2009 var det sista då man med visst fog kunde hävda att vindkraften hade ”exponentiell tillväxt”. Sedan dess har man etablerat sig allt tydligare i den ”linjära” mittersta delen av en S-kurva. Om man krasst antar att 55 GW är den typiska byggtakten och livslängden är 25 år, så kommer vi plana ut kring 1300 GW total global kapacitet, vilket med 30% kapacitetsfaktor räcker till ca 3500 TWh, motsvarande ca 15% av världens elproduktion idag.”
Dagens elproduktion är årligen 25 PWh varav wind ww är 850 TWh i grundskolan blev 850 av 25 000 dryga 3% INTE 15 %
WW finns det nu 525 GW installerat (oaktat ifall en del snorror rivits ner) MEN en produktion på 850 TWh blir medeleffekten 100GW och återigen detta med % nyttjandet, högt räknat, blir alltså knappt 20% S.I.C.
Att installera 50 GW wind årligen planar ut, 25 år där, på 1250 GW med ett nyttjande på typ 19% vilket ger i fortfarighetstillstånd… en årsproduktion på 2 PWh (matematiken igen)
Dessutom wind kostar dryga 30 öre/kWh kanske upp till 40 öre utan subventioner osv MEN med nyvarande nyttjande på dryga 30% ett nyttjande på 20% är ren ebberöds bank speciellt om man inte har billig kolkraft som reservkraft… för ärligt kolkraft med 80% nyttjande är ganska billig el…. MEN vad ska man ha motsvarande installerade wind till egentligen… ”En kul/ful grej”
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-internationellt/Elproduktion/
Hej Björn! Vindkraftens produktion 2016 var ca 960 TWh enligt BP, och därför antagligen runt 1100 TWh år 2017, vilket utgör cirka 4.4% av världens elproduktion.
Om vi utgår från kända siffran 960 TWh under 2016 och konstaterar att det kommer från ett genomsnitt av märkeffekterna vid slutet av 2015 och 2016, ca 444 GW, så har vi en kapacitetsfaktor på 24.9%. Jag anser dock att det är fullt rimligt att anta att kapacitetsfaktorn ökar till 30% med tiden. Den låga kapacitetsfaktorn vi har är delvis baserad på Kinas oförmåga att hantera vindkraften i nätet, delvis på äldre verk. Med nyare verk, högre torn, bättre ordning i Kina, mer offshore etc, så kommer kapacitetsfaktorerna klättra. Därför k
Vindkraftens främsta problem är det bränsle det INTE sparar i fossila kraftverk, och att vindkraftens existens låser in det bränslet.
Hej Jeppen.
Helt från ämnet men jag är intresserad av din synpunkt på följande.
Jag tror din största invändning mot förnybart vid sidan om priset är lagringsproblematiken. För stora förluster när man exempelvis omvandlar el till vätgas och tillbaka. Nu läser jag att SSAB vill hitta ekonomi i att gå ifrån kolanvändning till vätgas och i teorin spara 10% av Sveriges koldioxid. Lek med tanken att alla stålverk gick den vägen och att cementindustrin följde efter. Skulle detta lösa lagringsproblemet? När vind och sol producerar mer el än näten kräver slår man på vätgasverken. För enkelt?
Jo, vi har olika applikationer ”som vi ändå måste komma i mål med”, exvis fossilfri stål/cement-produktion (även elbilsladdning mm). Om dessa lätt kan försörjas genom att utnyttja billig överskottsel från sol/vind, så kan penetrationen öka. Det är iofs mycket riktigt. Men jag har några praktiska invändningar:
* Om man producerar vätgas intermittent så får man låg verkningsgrad på elektrolys-utrustningen. Den måste vara rejält dimensionerad för att kunna absorbera spikar i elproduktionen, samtidigt som den kommer stå still under de flesta timmarna på året. Jag har tyvärr inga uppgifter på kostnader för elektrolys-verk per KW eller så, men jag har förstått att det inte är försumbart.
* Jag förutsätter att man vill köra stål/cementproduktionen kontinuerligt. Om man producerar vätgasen lika kontinuerlig, så kan man potentiellt slippa lagra det, eller iaf lagra mycket mindre. Att lagra vätgas är kostsamt både pga utrustning/lagringsmedium samt signifikanta energibehov i kompression.
* Såvitt jag förstår står stål/cementproduktion tillsammans för mindre än 15% av CO2-utsläppen. Att tids-skifta 15% av energiuttaget är signifikant, men inte en komplett lösning.
* Kolanvändningen i stålproduktionen beror dels på ett värmebehov, dels på att man ska få bort syret från järnet. Det är väl det senare man egentligen vill substituera med väte – använder man väte för resten av energibehovet i stål/cementproduktion så handlar det mest om en väg att lagra el för värmeproduktion?
* Användandet av billig energi kommer inte stärka spotpriserna särskilt mycket. Om energi kommer till användning för att den är gratis, så hjälper det inte intjäningsförmågan hos det producerande kraftslaget.
Det här fortsätter ju vara en ekonomisk fråga, och en fråga om tajming visavi växthusproblematiken. Kanske har mänskligheten råd att driva sig på (delvis lagrad) sol/vind, och kanske kommer man dessutom att hitta sätt att välja att ta kostnaderna till slut. Men det är långtifrån klart. Som du vet har kärnkraft inte ovanstående intermittensnackdelar och producerar dessutom värme till en tredjedel av elkostnaden. Samtidigt ökar högtemperatur-elektrolys verkningsgraden jämfört med vanlig elektrolys.
Energiproduktion är inget problem
längre
Nyligen kom forskare fram till i
California att 80% av landets energi
behov går att producera med sol och
vindkraft.
För 5 år sedan kom de fram till
20%-30%.
Om två år kommer de fram till 100%.
Det finns tillräckligt med sol och vind för globens hela energiförsörjning.
Det gäller att vara Open Mind.
California Dreamin..
Lägg därtill att solceller
och vindktaftverk bli effektvare som tiden går
medan förbrukare som lampor, kylskåp, tvättmaskiner, spisar
uppvärmning av hus m.m. kräver allt mindre energi vid tillverkning och användning.
* Detta är REALITETET och inga drömmar *
80% sol och vind är ingen realitet. Det finns mig veterligen inget elnät som har en penetration över 30%. Danmark har mer, men Danmark är inget elnät utan bara ”en by nära en vindfarm”.
Kalifornien lär alltid ha rätt hög elförbrukning per capita i ett globalt perspektiv och det är tveksamt om solceller och vindkraftverk kommer få särskilt mycket högre kapacitetsfaktorer än de har idag. Det innebär att intermittensproblematiken kvarstår.
Du får gärna länka till rapporten du talar om.
Norige är på god väg att slå
Danmarks världsrekord på
43%. Norige storsatsar på
vindkraft med en av världens
största vindkrafts anläggningar.
Solceller är bara i sin linda, men
kommer med tiden.
Allt går utom nyfödda barn och
det som är omöjligt är sådant som
tar lite längre tid.att genomföra
Men i alla fall ENERGI är inget
problem på SIKT- det finns vind
och sol så det räcker till alla på
globen.
Norge är inte på väg att slå Danmarks rekord. Här är ett färskt tal där Norges energiminister talar om 10 TWh vind-el i Norge år 2020. Total elproduktion i Norge är i häraden 140-150 TWh/år, så vi pratar ca 7%.
Helt riktigt, energi är inget problem. Däremot effekt. Det är inte för inte Nordstream 2 har börjat byggas. Den ska kunna leverera ca 600 TWh/år(termisk) till Tyskland om ett par år. Den befintliga gasledningen är lika fet.
Effekt är energi per tidsenhet.
1 Wh är mått på ENERGI.
Då det blåste riktigt bra i Danmark förra året, svararde vindkraften för 95 % av Danmarks energibehov (effekt).
Det finns tillräckligt med resurser
således för leverans till HELA Danmark i deras elnät.
Att påstå att ” Danmark inte räknas
eftersom det är by” är det samna
som att säga att Sverige är OINTRESSANT eftersom Sverige består av TVÅ BYAR.
Problemet med vind och sol är att de inte producerar något nämnvärt under långa perioder. Det saknas pålitlig effekt. Här är ett gammalt inlägg på ämnet:
http://nejdetkanviinte.se/2015/01/31/34535-karnkraftsel-i-osthammar/
Det är inga prblem längre MED
LAGRING:
Du kan köpa Teslas OFF LINE
batteri ELEMENT, så kan
du spara ennergin ifall det blåser lite och solen är svag.
OBS det räcket med 10 mxm
( 10 kvadratmeter) solceller
för ett normalhushåll hela energiförbrukning med dagens solceller och dagens förbrukare.
Solcells energi är i dag det BILLIGASTE sätt att producera energi . Detta sker
inte sällan off line och är
därmed EXTREMT närproducerat.
10 kvm solceller ger bara 1400 kWh/år. Vilket hushåll drar så lite? Jag kör bergvärme i villan och vi är fyra personer och drar över 20,000 kWh/år.
Tesla Powerwall är extremt dyrt. Off-grid är inte att tänka på i Sverige.
* Det finns något som hetet PLUSSHUS
(Snäppet över passivhus) *
Exempelvis:
TESLAS nya fabrik för tillverkning av
batterier är självförsörjande på energi med hjälp av solceller.
Den har solceller på taket.
Det samma gäller för BMW:s nya fabrik
för tillverkning av deras ELBIL.
Dvs själförsörjande med elenergi.
M.a.o. självförsörjande enheter (autonoma)
är det som gäller framöver för : FABRIKER, BOSTÄDER, BILAR m.m.
Det började med miniräknare, klockor
och numera har man kommti till FABRIKER.
Det är intressant att du inte försvarar något av de påståenden som jag motbevisat, utan istället, till synes helt oberörd, fortsätter prata på i samma stil.
Det där påståendet att Teslas
batterier för off line skulle var
”svindyra” är ett konstigt sätt
att räkna.
Räknar man RÄTT så försvinner kostnaden för framdragning av
el, underhåll ( off line) nätavgift och naturligtvis
kostnaden för elenergi.
Den verkliga energikostnaden
blir då bara för solceller och batteripaket. D.vs. energin blir då
”SVIN-BILLIG”
Vill också påpeka att dagens solceller har en verkningsgrad
på närmare 20% ( världsrekord
22%)
Dessutom genererar solcellerna elenergi också då molnbildningen inte är alltför tät.
HUR är det med uppdateringen ?!
I Sverige, om man lever i ett hushåll som drar 10,000 kWh el/år, och man ska köra off-grid med solceller och Tesla Powerwall, så krävs 12 KW solceller för att generera energin, om man räknar in lite förluster. Dessa solceller tar Vattenfall ca 192,000 kr för. Om man sen ska lagra hälften av energin till vinterhalvåret, ca 5,000 kWh, så krävs 357 stycken Tesla Powerwall för cirka 2.8 miljoner. Totalt går en svensk off-grid-lösning på ca 3 miljoner, alltså. Det känns inte svinbilligt, precis.
Sen vill jag påpeka att Tesla faktiskt inte stödjer off-grid enligt hemsidan. De skriver såhär: ”Stödda applikationer:Självanvändning av solenergi. Reserv och bortkoppling från elnät kräver ytterligare maskinvara som i dagsläget inte finns tillgänglig.”
Enkel beräkning ger:
Ex
Om Danmark slulle ersätta sina nuvarande vindkraftverk
med NYA, effektiva moderna,
så skulle dessa producera motsvarande HELA (100%) Danmarks elkonsumtion.
Det är ännu enklare att ”räkna
ut” att detta sker FÖRR eller SENARE.
* Den som inte inser att tekniken UTVECKLAS och
blir BILLIGARE som tiden
går lever i en UTOPI. *
Och hur mycket batterier krävs då i Danmark för att även tids-matcha förbrukningen? Räkna på det och återkom. (Håll gärna tyst här på min site tills du har kommit fram till svaret.)
Det behövs NOLL st batteriet.
Norra Europas elnät är hopkopplat
på ett eller annat sätt och man säljer kontinuerligt överskott och köper kontinuerligt underskott vid behov
I SVERTIGE buffrar vi med vattenkraft.
Inget land är off line i dag.
Det hela är enkelt och integrerat.
Solceller och vindkraft komplettera
varandra dessutom. Dvs det är mycket
sol då det är lite vind och mycket vind
då det är lite sol.
Det är bra tänkt av moder Jord.
Vänta lite.. Inget land är offline idag? Vilket kabel förbinder Island (som ligger i norra europa) med resten av norden? (Och vilket land förbinder den till)
Sedan så har vi även frågan om hur vi räknar grönland, jag menar, tekniskt sett är det bara ännu en ö i danmark.
Och mja, vi buffrar inte med vattenkraft i sverige, utan vi använder vattenkraften som en buffer. Skillnaden är rätt så betydande.
Och hela den där ”blåser det inte så skiner solen och vice versa”.. mja, den stämmer bara om man slår ut det över några veckor (lite därför man brukar säga att innan tre dagars backup är sol och vind värdelöst i sig självt, och innan tre veckor är kräver dom ett helt elnäts uppbackning. Efter ca tre veckor åas är det mycket intressant). Ett vädersystem är av ungefär samma storleksordning som fastlands-europa, och stiltjen som är en vecka lång händer då och då året om.
Men för att ha lite kul. Låt oss ta en titt i historiken i SVK’s Kontrollrummet (enbart sverige nu), vi tar början av året vid kl22:00.
(Datum: Vind i MW (avrundat))
Jan-01: 2480MW
Jan-02: 1390MW
Jan-03: 2000MW
Jan-04: 1965MW
Jan-05: 1865MW
Jan-06: 3400MW
Jan-07: 4420MW
Jag utgår från att vi kan vara eniga om att solkraften är än mer försumbar vid 22-tiden i sverige under januari än den är resten av året.. Notera att de första fem dagarna så låg vindkraften på bara ca en tredjedel till hälften av de sista två dagarna – detta är ett tecken på ett instabilt system som kräver hjälp (och inget vi vill ha). Och notera att detta också säger oss att vi helt kallt inte hade drygt hälften av våran vind tillgänglig under fem dagar när vi inte hade sol alls. (Igår vid 22-tiden var vindkraften på ca 2100MW).
Men för att ta en skräckdag i detta också, låt oss ta en titt på vindkraften i Apr-16:
00:01: 447MW (dagshögsta)
04:04: 335MW
08:00: 262MW
12:01: 99MW
16:00: 92MW
20:01: 122MW
23:58: 249MW
Visst blåste det mer när solen var nere, dock så. Systemet låg drygt 5% av vad det var tre månader tidigare. (från lunch Jan-15 till lunch Jan-16 var en bra tid för svensk vind, ca 5500MW, men från 00:01 Jan-18 fram till 06:45 Jan-23 var vindkraften aldrig över 1000MW (höll sig i mestadels i spannet mellan 200 och 650MW), detta var drygt fem dagar i sträck))
Detta är i övrigt realiteten – du har runt 20-30s på dig att återställa effekten rimligt vid ett effektbortfall (i system med mycket tröghet (värmekraft/kärnkraft och vattenkraft), mindre i system med låg tröghet (vind/sol)) så du vill egentligen veta hur elen ser ut var 15e sekund som grövst (helst vill du veta några gånger per sekund), alla störningar som resulterar i att elnätet faller under 48.5Hz eller går över 51Hz orsakar skador på teknik redan från första sekunden.
(Du har runt 15min på dig att återställa systemet helt om du inte vill utlösa en panik i hela norden)
Så nej – 100% vind+sol är inte önskvärt, inte ens med 50% vattenkraft som uppbackning, och du behöver i runda slängar 90% uppbackning för att klara 50 veckor per år, 95% för att klara 51v per år, och runt 110% (ja, uppbackningen behöver uppbackning) för att klara ett normalår. För att klara ett extremår börjar uppbackningen närma sig runt 150-200% (detta är i övrigt vad vårat elnät är nu, när Ringhals 1&2 stänger kommer vi vara under det (lyckligtvis kommer finland kunna hjälpa oss då, men den dag våra behovstoppar kommer samtidigt kommer det bli mörkt i landet (historiskt sett är dom skjutna några dagar från varandra, vilket gör lagring till ett ännu värre problem än om dom skulle varit veckor från varandra))).