Helt apropå, ser den kumulativa produktionen för våra minsta och äldsta reaktorer ut såhär, jämte vindkraften:
Idag meddelade Vattenfall att man avser att lägga ner Ringhals 1 och Ringhals 2, på totalt drygt 1700 MW, i förtid, ca 2018-2020. Tidigare har man planerat att driva dem till ca 2025. Dessa två reaktorer motsvarar tillsammans dagens svenska vindkraft i årsproduktion, dvs i storleksordningen 11 TWh/år. Att lägga ner dem 6 år i förtid destruerar således ca 66 TWh och om vi räknar lågt och antar att ersättningen är vindkraft för 50 öre/kWh så ser vi att vindkraftskostnader på 30 miljarder kunde undvikits.
Vår förra näringslivsminister, Annie Lööf, är en hedersknyffel som utan omsvep tar på sig skulden för denna enorma kapitalförstöring. Tillsammans med Maud Olofssons Nuon-affär är det ingen överdrift att konstatera att centerpartiet visat sig vara extremt kostsamt för landet. Såhär skriver Lööf:
”Sedan Alliansen slöt den unika energiöverenskommelsen har vi sett hur det förnybara har växt kraftigt. Att Vattenfall nu stänger kärnkraftsreaktorer i förtid är ytterligare en effekt av de medvetna satsningarna för mer förnybar energi.”
Men faktum är att trots att Lööf så självuppoffrande tar en kula för det gröna laget, så skvätter det lite på lagkamraterna i S, Mp och V. De senare har nämligen beseglat reaktorernas öde genom att dels höja kärnkraftsskatten (effektskatten) från cirka 4 miljarder/år till 5 miljarder/år (ca 8 öre/kWh), dels avisera ambitioner att öka mängden elcertifikat och satsa extra på havsbaserad vindkraft.
Med ett elpris på cirka 30 öre med en vikande trend, samt en skatt på ca 8 öre, finns det inte mycket att göra. På en sådan ekonomisk spelplan måste reaktorer successivt avvecklas. Vattenfalls koncernchef Magnus Holm konstaterar att styrelsen inte skulle tagit beslutet utan effektskatten. Om jag hade suttit i Vattenfalls ledning skulle jag pläderat för att gå fram ännu snabbare! Givet förutsättningarna borde allt arbete med Ringhals 2 avbrytas omedelbart och reaktorn avvecklas. Varför? Jo, man har upptäckt rost i reaktorinneslutningens bottenplåt:
”Inspektioner och analyser har kommit fram till att korrosionsangreppen finns på den yta av plåten som under byggtiden låg öppen längre tid än övriga delar. Hela denna yta kommer nu att behöva friläggas. Arbetet är mycket tidskrävande. Betongen och lecablocken ovanför plåten måste tas bort relativt försiktigt så att man inte orsakar andra skador. Därefter kommer skadad plåt att repareras, golvet att återgjutas och till sist ska reaktorinneslutningen täthetsprovas igen.”
Utan att vara insatt i detaljerna har jag svårt att tro att det är värt att lägga pengar på att försöka fixa det där, givet att man bara ska driva den ytterligare några år och i princip går med förlust även om den skulle vara körbar redan idag.
På sikt får vi problem med effektbalansen när reaktorer läggs ner, dvs det kommer bli allt svårare att få elen att räcka till när det är kallt och svag vind på vintern. En del debattörer med dålig intuition för statistik har redan hunnit hävda att det inte gör något att R1 och R2 läggs ner, eftersom de står still just nu, vilket ”bevisar” att vi kan undvara deras effekttillskott. Läsare av denna blogg begriper bättre. Vill man exempelvis vara skapligt säker på att sex reaktorer ska fungera samtidigt är det självklart bättre att utgå från tio reaktorer än åtta.
Min framtidsspaning är att den blocköverskridande energikommissionen kommer skjuta effektbalansproblemet på framtiden. Politiker har inget att vinna på att ta ansvar för framtiden och gör det därför sällan. Men förr eller senare kommer någon regering att bygga ett antal rejäla biogas- eller biomassa-verk. Sen råkar man ”tillfälligtvis” bli tvungen att köpa fossilgas respektive kol för att driva dem. Det är ungefär den nivån på transparens, framförhållning och ansvar jag förväntar mig. Som bäst, alltså.
Med en många decennierlång nedgång i studentintresse för naturvetenskaper och teknik följer att vi har i landet i dag en sämre allmänbildning i ämnen så har med naturlagar, etc. att göra. Det är därmed inte konstigt att vi har en ökande trend av påståenden och lösningar på problem som inte drar åt samma håll som naturlagarna. Det man inte förstår kan man ju inte gärna yttra sig om. Inte med någon insikt i alla fall.
Ett pinsamt exempel på detta är att folk faktiskt låter sig behandlas (sic!) genom homeopati.
Innan svenska folket förstår att billig, ren, stabil energi är bra för landet – och kräver att få tillgång till detta, kommer vi inte se någon ändring av nuvarande kurs. Innan detta kan komma att ske behövs troligen en stor dos bildning i fysik och annan naturvetenskap/teknik. Politikerna skall vi inte vänta oss för mycket av. De är mest intresserade av att med folkets egna pengar sälja på oss bilden av deras egna förträfflighet.
Tack för ännu ett bra inlägg jeppen.
Tänkte dela med mig av ett stycke från Erich Fromm’s Ett friskare samhälle. Stycket passar bra in på politiker i allmänhet:
”Medvetenheten hos medlemmarna av eliterna är en produkt av deras sociala tillvaro. De antar att deras organisationsmetoder och de därmed sammanhängande värderingarna ligger i ”människans främsta intresse”, de håller sig med en bild av den mänskliga naturen som gör ett sådant antagande plausibelt, de är fientliga mot alla idéer eller system som ifrågasätter eller hotar deras eget system, de är mot avrustning om de känner att den hotar deras organisationer, de är misstänksamma och fientliga mot ett system i vilket deras klass har ersatts av ett annat och nytt ledarsikt. I sitt medvetna är de ärligen övertygande om de drivs av en patriotisk omsorg om fäderneslandet, plikten, moralen, de politiska principerna, osv. Bägge sidornas eliter är lika fångade i tankar och idéer som följer ur deras produktionssätt, och i sina medvetna tankar är de alla lika uppriktiga. Just därför att de är det de tänker, har de svårt att ändra ståndpunkt. Dessa människor drivs inte av en oemotståndlig hunger efter makt, pengar eller prestige. Förvisso existerar dessa motiv bland dem, men de för vilka dessa är de allt uppslukande intressena utgör undantagen snarare än regeln. Personligen är alla eliternas medlemmar precis lika villiga att göra offer och tacka nej till förmåner som vem som helst annan.
Den motiverande faktorn är att deras samhällsfunktion formar deras medvetande och härav följer deras övertygelse att de har rätt, att deras mål är rättfärdiga och att detta i själva verket står utom allt tvivel. Det förklarar också ett annat och mycket förbryllande problem. Vi ser hur de två stora blockens eliter är på kollisionskurs och har stora svårigheter att nå en överenskommelse som kan säkra freden. De är inget tvivel om att ett kärnvapenkrig skulle leda till döden för de flesta medlemmarna av eliterna och deras familjer eller om att deras organisationer skulle gå under. Om deras huvudsakliga drivkraft var penning- eller maktlystnad, skulle det, utom i fråga om exceptionellt neurotiska personer, vara svårt att förstå varför dödsskräcken inte stävade dessa begär. Kruxet ligger i just deras svårighet att ändra ståndpunkt. Då för dem deras sätt att tänka är det enda förnuftiga, anständiga och hedervärda och då ”förnuft”, ”anständighet” och ”heder” måste styra våra handlingar, kan det inte hjälpas om kärnvapenkatastrofen betyder slutet för oss alla.”
Mmm, tankeväckande. Men ibland undrar jag. Ta folkpartiledaren som ”inleder förnyelsearbetet” med att konstatera att man inte kan gå till val på den politik man förlorade valet på. Ta decembersveket. Systemet är uppenbart ganska dysfunktionellt, men vad är grundproblemen? Ideologiernas död? Media? Okunskap? Särintressena? Partistrukturerna? Valsystemet?
Man kan inte hoppas på att vi börjar köpa el av Finland?
Jo, det är möjligt, på lång sikt. Dessutom kan vi dra elledningar till Kaliningrad, om ryssarna bygger en bunt reaktorer där. Men ännu troligare är rysk naturgas, tyvärr.