Insvängningsförlopp eller ”transienta svar” sker när en förutsättning plötsligt förändras i ett system. Systemet svänger då in till ett nytt jämviktstillstånd. Ibland går det snabbt, ibland långsamt. Ibland blir det så kallade ”överslängar”, när kurvan skjuter förbi det nya jämviktsläget en eller flera gånger under insvängningsförloppet. Från wikipedia, creative commons-licens:
Exempelvis kan ett nytt rovdjur dyka upp i ett ekosystem, spänningen över en elektrisk krets öka, en skatt ändras eller dylikt. Respektive ny jämvikt kan vara nya populationsnivåer för växtätare, nya strömstyrkor som går genom kretsen, förändrade priser i ekonomin etc. Ibland kan dessa förändringar ge oanat stora konsekvenser, som här när det gäller rovdjur:
Okej, men vad är min poäng? Jo, jag har alltid stört mig på den alltför vanliga idén att skattesänkningar inte ger sänkta priser. Resonemanget brukar gå ut på att företagare är själviska typer som samfällt vältrar över kostnaderna för skattehöjningar till konsumenterna, men sedan stoppar eventuella skattesänkningar i egen ficka. Detta innebär exempelvis att priserna skulle vara långsiktigt högre om vi sänker momsen till 25% än om vi höjer den till samma 25%. Argumentationen återkommer varje gång momsen differentieras, exempelvis bokmomsen i början på 2000-talet och nu senast krogmomsen.
Det är förstås helt ologiskt att anta den typen av asymmetri. Konkurrensen medför att vinstnivåerna (och därmed priserna) har en jämviktsnivå, och det finns inget skäl att tro att den nivån skulle vara beroende av vilken riktning förra skatteförändringen hade! Istället blir det förstås ett insvängningsförlopp. Vi vet inte riktigt hur lång tid det tar och det kan vara svårt att separera det från andra förändringar i ekonomins förutsättningar, men vi kan vara säkra på att skatteförändringar får symmetriskt genomslag på marknadsjämvikten.
Om vinstnivåerna ökar procentuellt, kommer det dra till sig nya aktörer och medföra att gamla aktörer konkurrerar om marknadsandelar genom att sänka priser. Om vinsterna minskar procentuellt kommer det omvända ske – konkurser och prishöjningar. Jämvikt kommer uppnås.
Därmed INTE sagt att momsförändringar får fullt genomslag i prisförändringar, bara att det är ologiskt att förvänta sig en långsiktigt förändrad procentuell vinstnivå. Skatteförändringar leder till sysselsättningsförändringar, volymförändringar och prisförändringar. När det gäller krogmomsen kan man förvänta sig att hög utbudselasticitet gör att priserna inte sjunker fullt ut vid en sänkning men att sysselsättningen i branschen i gengäld ökar ganska rejält.
Jag håller med fullständigt!!! (Jag tror att det ibland också är bra att visa att jag håller med, även om det inte tillför något till själva diskussionen)
Till detta kommer också en hel del bias där man tenderar att bara lägga märke till förändringar som bekräftar den tes man har för tillfället (dvs att om man förväntar sig oförändrade priser vid en sänkning av krogmomsen, så ser man bara dessa priser). Det skulle vara intressant att veta om det finns någon som undersökt vad som hände med priser på lång sikt efter införandet av euron som valuta, i de länder som har bytt.
Mmm, bra tillägg angående bias!