Jag har tidigare pratat om elbilar som en disruptiv teknik och att deras dominans mest är en tidsfråga. Nu får den tanken tungt mothugg iochmed att Automotive News intervjuar Toyotas forskningschef Mitsuhisa Kato. Han hävdar att batteribilar inte duger utan ytterligare genombrott i nobelpris-klass och berättar att Toyota istället satsar på väte-bränsleceller och kommer lägga ner de rena elbilar de har idag. ”The cruising distance is so short for EVs, and the charging time is so long”. (Man kommer dock fortsätta R&D inom elbilar.) Toyotas bränslecellsbil:
För mig är detta ganska märkligt, inte minst i ljuset av Teslas succé. Jag förstår självklart att de flesta inte vill ha en ren elbil som enda bil i dagsläget, men eftersom exempelvis varje amerikanskt hushåll i genomsnitt har 1.95 bilar så borde det vara rimligt med en elbil i varje flerbils-hushåll. Nackdelarna med att ha begränsad räckvidd och lång laddtid borde vara ganska försumbara när man har tillgång till en vanlig bil också. Dessa nackdelar kan uppvägas av att bilen har överlägsen användbarhet i övrigt (ingen växling, mindre underhåll, tyst, stark).
Nu när Nissan har ett kundpris för nya batterier till sin elbil Leaf för $6500, eller $270/kWh, så känns inte elbils-egenskapen som en kostnadsfråga längre (under förutsättning att inte Nissan säljer under självkostnadspris av PR-skäl). Så låga batterikostnader innebär att elbilarna med lite mer konkurrens snart kommer ha helt normala priser (elbilarna är dyra inte pga fundamentala kostnader utan pga man ännu inte har skalat upp för att möta efterfrågan). Kom ihåg att folk ofta väljer dieslar eller andra starkare motoralternativ för tiotusentals kronor och elbilar är än snålare och starkare.
Räckvidden är också en kostnadsfråga, så egentligen är det bara laddtiden som är en mer svårlöst nöt att knäcka. Det måste vägas mot elbilens i övrigt överlägsna prestanda. När det gäller laddtider så finns det tekniska lösningar, exempelvis system som kan byta ut hela bilbatterier snabbt. Summa summarum har jag svårt att se att batterierna inte är bra och billiga nog redan idag, men mr Kato har en annan uppfattning. Däremot tycker jag att bränsleceller verkar måttligt begåvat – taskig totalverkningsgrad och en extra infrastruktur vid sidan av el. Den som lever får se.
Något jag funderat över är hur elproduktionen skulle påverkas om det helt plötsligt skulle komma en elbil som ”alla vill ha”/kan ha (låt oss kalla den en iCar).
Jag har en känsla av att det i långa loppet skulle kunna gagna kärnkraften, vad tror du? För hur ska ”alla” kunna ladda sina bilar?
Ja, all elektrifiering drar förstås upp efterfrågan på el. Vilken elproduktion som gynnas går att diskutera – de gröna hoppas på att batterierna ska underlätta för slumpkällor som sol och vind eftersom laddningen kan förskjutas lite i tid. Som jag ser det är den effekten begränsad.
Man ska inte heller överdriva elbilarnas efterfrågan. En mil i elbil drar ett par kWh och en bil går kanske 1500 mil/år, dvs drar 3000 kWh. Med fyra miljoner elbilar i Sverige skulle elbehovet begränsa sig till 12 TWh, eller motsvarande en enda stor reaktor.
Det verkar fortfarande satsas en hel del på förbränningsmotorn:
https://www.youtube.com/watch?v=c19kn3drdFU
Ser ut som en schysst innovation! Explosionsmotorn har mycket kvar att ge, förstås. När det gäller alla mogna marknader med utbyggd infrastruktur och hårt optimerade produkter så är det svårt att skifta till något radikalt annorlunda, som eldrift. Det räcker inte med att vara fundamentalt tekniskt bättre – man måste också ta in försprången i infrastruktur och skalekonomi. Men jag tror att det är svårt att stå emot elmotorn i längden. Dess prestanda är bara för överlägsen, och momentum har börjat byggas när det gäller att knapra in på försprången. Det kan ta 20 år eller 40 år för elbilen att dominera, men att det kommer att ske tror jag är givet.
Vad tror du om induktiv laddning längs motorvägarna? Det skulle i ett svep göra elbilen mycket bättre och billigare än ICE-bilen och övergången skulle påskyndas. Är inte det ett bättre infrastrukturprojekt än höghastighetståg? Batterierna kunde vara löjligt små om bilarna bara behövde gå på batteri i stadskärnan, men sedan laddas induktivt så fort de kom ut på motorväg/landsväg.
Jag har läst en del om det, och det verkar överlägset tåginvesteringar. Problemet är väl att den typen av Big Bang-projekt inte längre genomförs i västvärlden. Det krävs en enorm start-insats för att få ner det i vägarna, plus teknikupphandling och initiala subventioner för själva bilarna. Privata företag har varken muskler eller riskvilja och den här generationen av politiker har aldrig gjort något i den här klassen. (Men tänk om tysken hade gjort detta istället för att plöja ner mer än 1000 miljarder i solceller.) Jag tycker generellt att det är bra om staten inte försöker välja teknologiska vinnare, men visst vore det kul om något land visade vägen, så att säga.