Etikettarkiv: skolan

Helgläsning v41

1. Åsa Moberg och Thomas Kåberger är nominerade till årets förvillarpris i Föreningen Vetenskap och Folkbildning för oseriös anti-kärnkraftsbok. Läs gärna argumentationen i tidningen Fysikaktuellt, sidan 28.

2. Vår nya ”framtidsminister” har upplevt tidigare liv. Så passande, eller nåt.

3. Naturskön cykling i Skottland.

4. En pastafarian diskrimineras i Kanada:

5. Sverige i framkant med proteser inkopplade på nervsystemet. Killen kan spela pingis!

6. Alltid Varför om miljöpartiets beslut om att göra gymnasiet obligatoriskt. En av några skojiga bilder från den bloggpostningen:

mp scarface

7. XKCD om giftermål (i USA). Notera att lagarna gick före när det gäller anti-rasism, men att folket gick före i anti-homofobin. Slutsats? Vet inte.

 

Matematik och skolans brister

Signaturen Mansson frågade efter min åsikt om matteämnet och vad skolan borde handla om. En av mina käpphästar, som jag ännu inte hunnit skriva om, är att vi överutbildar oss. Mycket av högreutbildning är ungefär som att ställa sig upp i en biosalong – man ser bra, men andra som också vill se måste plötsligt också ställa sig upp. Nettovinsten är mycket måttlig.

Å andra sidan – jag skriver den här bloggen till stor del för att jag ser en del brister i folks världsbilder, och dessa brister kan man förstås se som ett misslyckande från skolans sida. Så kanske utbildar vi oss för lite, eller så har skolan fel fokus – eller så tar en hel del, av olika skäl, helt enkelt inte in det som serveras. Hursomhelst tror jag att mycket bottnar i matematisk oförmåga samt påföljande brist på känsla för storleksordningar och samband. Här är några mer konkreta saker som folk ofta saknar, vilken gör att de åker på olika blåsningar på en mängd områden, inte bara inom politik:

  • Förståelse och intuition för tillgång-efterfrågan och prisbildning. Ett exempel är idén att vi tjänar på subsidier till förnybart genom ett lägre elpris. (Vilken annan vara är sådan att vi borde tvingas betala produktionsstöd så att vi kan tjäna pengar på prisfall? Ost, kanske?) Ett annat är minimilöner, en prissättning på arbetskraft som enligt socialister inte påverkar efterfrågan.
  • Koll på storleksordningar, exempelvis när det gäller offentlig budget, energiproduktion i Sverige och i världen, befolkningar i olika länder, befolkningstillväxt, BNP-storlekar mm.
  • Distinktioner mellan näraliggande begrepp: tillväxt och tillväxt per capita, energi och effekt mm.
  • Grundläggande näringslära, särskilt sånt som har med övervikt, dieter, träning mm att göra. Det är inte raketforskning precis, men folk begriper inte vad som är viktigt och vad som är finlir.
  • Förståelse för hur media jobbar och hur de växelverkar med politiker.
  • Förmåga och/eller nyfikenhet när det gäller att ta reda på storleksordningar, göra överslag, kolla rimlighet etc.
  • Psykologisk kunskap, framförallt när det gäller hjärnans och det mänskliga psykets brister. Exempelvis att evolutionen inte gett oss särskilt bra verktyg för att bedöma risk i det moderna samhället.
  • Vetenskapsteori, som att det alltid går att hitta skräpforskning som säger vad som helst, att den akademiska mittfåran troligen är skapligt korrekt, att studier inte blir accepterad vetenskap förrän de har upprepats av andra forskarlag etc.

Vad skulle jag önska mig, då, när det gäller skolan? Jo, att matten (mer än idag) fungerar som bas och det främsta verktyget för att förstå samhällsvetenskaperna, precis som det är i naturvetenskaperna! Kanske är det lite naivt, men jag skulle önska att man jobbade med att förstå genom uträkningar, simuleringar, storleksjämförelser, grafer mm i mycket högre utsträckning än genom vanlig textbaserad faktapresentation. Ta andra världskriget exempelvis – varför inte börja med att åskådliggöra inblandade länders befolkningsstorlekar, BNP-er och handelsvolymer?

Hur mycket matte behöver man, då? Jag tror inte att något man läser fram tillochmed gymnasiet är bortkastat. Det skärper den analytiska förmågan och ger verktyg att förstå omvärlden.