Danmark avskräcker

Förvillar-siten Supermiljöbloggen rapporterar att Danmarks vindkraft motsvarade 140% av den inhemska konsumtionen vid 15-tiden i torsdags. Nej, förvillandet består inte främst i att Supermiljöbloggen översätter The Guardians ”3 am” till ”15-tiden”, utan i att man spinner själva nyheten på sedvanligt grönt vis.

Tekniskt-ekonomiskt sett är denna överskotts-situation nämligen något negativt och borde mana till eftertanke, men förvillarna gör det till något positivt, jublar tillsammans med branschen och påstår att detta visar att en 100% förnybar värld är möjlig. Logiken saknas förstås. Jag har inget uppvärmningsbehov under de flesta timmarna nu på sommaren, men det säger inget om hur jag kommer klara vintern, exempelvis.

Vindbranschen kommenterar också i samband med rekordet att “Wind energy and renewables can be a solution to decarbonisation – and also security of supply at times of high demand.” Leveranssäkerhet vid hög efterfrågan!? Det är iallafall inget som dessa 140% visar. Givetvis hade det inte blivit några 140% om det inte varit semester, mitt i natten och frånvaro av uppvärmningsbehov!

Danmarks vindel är procentuellt nu ca 40%, eller nästan i nivå med andelen kärnkraft i Sverige. Sveriges vind däremot är bara cirka 11%, men vi ser redan priseffekterna tydligt. Såhär såg timvis vindkraftsproduktion ut år 2014 i Sverige, sorterade i storleksordning. Ett lätt utjämnad priskurva har lagts på. Under de 100 bästa vindtimmarna under 2014 med totalt 370 GWh vindproduktion så var det genomsnittliga spotpriset bara 19 öre/kWh. Under de 100 sämsta vindtimmarna med bara 12 GWh produktion så var det genomsnittliga spotpriset hela 36 öre/kWh. Ju mer vind och ju mindre kärnkraft, desto brantare kommer priskurvan luta. Under de 10 bästa vindtimmarna var snittpriset bara 5 öre/kWh.

prispertimme

Rödgröna vill gärna lura i dig att dessa låga priser är en fördel för konsumenterna, men minns att det här inte är en fri marknad, utan staten tvingar dig att betala elcertifikat för att kompensera vindkraftsbranschen för att dess produkt är lite värd men ändå dyr. Dessutom är det i många och mycket ditt eget elbolag, Vattenfall, som tappar intäkter och tvingas förstöra kärnkraftskapital som resultat av konkurrensen med vind. Sedan vid varje reaktornedläggning kommer elpriserna ta ett kliv upp till en högre genomsnittsnivå.

Danmarks exempel visar alltså att vi kan byta kärnkraften mot vindkraft, OM vi vill:

  • Ha torra älvfåror och saboterade älvbiotoper, alternativt släppa vatten förbi generatorerna utan att producera el, vid de tillfällen det blåser bra och efterfrågan är måttlig.
  • Reglera fler älvar eller bygga gaskraftverk och pipelines från Ryssland för att tillhandahålla tillräckligt med kraft när vinden blåser dåligt.
  • Hålla reda på elpriser på timbasis för att hantera vilda prisfluktuationer på el.
  • Fortsätta subventionera vindkraften kraftigt eftersom vindkraften får sämre (snart negativt) värde på spotmarknaden när den producerar som bäst.
  • Göra om Sveriges elproduktion från en lönsam del av utrikeshandeln (när vi säljer vattenkraft när priset är högt) till en förlustaffär där vi säljer vindkraft när priset är lågt.
  • Import av högre kontinentala elpriser och stora nationella utgifter för utrikesförbindelser och förstärkt elnät för att kunna hantera överskotten.
  • Översålla kulturlandskapet med vindsnurror istället för att behålla våra tre oansenliga fabriksområden med reaktorer.
  • Sänka omvärldens förmåga att bygga vindkraft (genom att binda upp vår reglerkraft i att matcha egen vindkraft så att vi inte kan hjälpa till längre).
  • Ge Åsa Romson och Annie Lööf fjädrar i deras hattar.
  • Sluta vara en förebild på kärnkraftsområdet.

Jag att det är precis så här det kommer bli, plus några dussin miljarder i slöseri på solkraft och havsbaserad vind som i de flesta aspekter är ännu sämre. Det finns inga tillräckligt starka rationella motkrafter, helt enkelt. Förvillarnas perspektiv är det som gäller under överskådlig framtid. Kärnkraften kanske gör comeback, men inte förrän den lagts ner i Sverige och vi får i det läget ta kostnaderna för att bygga upp nukleär infrastruktur och kompetens igen.

  •  
  •  
  •  
  •  

8 reaktioner på ”Danmark avskräcker

  1. Logiken i ditt resonemang brister. I Sverige är priset på högspänd elkraft de lägsta på många år.. Enligt en ny rapport från Svenska Kraftnät så klaras balansen mellan elproduktion och efterfrågan med god marginal vintern 2015/2016 även om det skulle bli en ovanlig kall så kallad 10-års vinter. Det kommer dessutom att finnas en effektreserv för oförutsedda händelser?

    Så vad är det som är ett problem? Att priserna varierar timme för timme är i sig inget problem. Priserna på en vecka i en fjällstuga varierar över året men ingen skriver insändare om att det är ett problem.

    1. Leif, du skriver att logiken brister, men sen förklarar du inte varför utan skriver ett eget resonemang som om min lista på problem, mina förklaringar etc inte existerar.

      Jag tror det skulle skrivas insändare om staten tvingade fjällresenärer att subventionera nya fjällstugor som var dyrare men som bara kunde användas vid extra gynnsamt väder. Särskilt när dessa nya stugor pressar priserna och gör dem mer volatila vilket börjar tvinga en del äldre fjällstuge-ägare att riva sina fullt fungerande och väderoberoende stugor.

      Vi har nu 11 TWh relativt dyrköpt och sekunda elproduktion med låga marginalkostnader. Vi har mycket riktigt låga elpriser och en trygg kraftbalans. Delvis pga den prisdumpningen planerar man lägga ner O1, O2, R1 och R2, på totalt ca 2800 MW. Vad händer med elpriser och kraftbalans då? Och du håller alltså inte med om att det är en välståndsförlust att behöva lägga tid och kraft på att anpassa vår elkonsumtion till alltmer fluktuerande marknadspriser?

      Och återigen, nordisk vattenkraft kan balansera en viss mängd europeisk intermittent kraft. Tar vi balanskraften i anspråk inom Sverige blir det antingen mindre vindkraft i övriga Europa, eller mer import av rysk gas för balans till dessa länder. Mängden potentiell CO2-snål kraft blir på så vis mindre, och dessutom frånhänder vi oss som sagt en exportprodukt.

    2. Något som däremot inte är lågt längre är elnätsavgifterna. Rätt omfattande ökningar har skett på de flesta håll sedan 2010 och jag är personligen övertygad om att vi bara sett början. För att sol- och vindkraft ska fungera krävs ett massivt och finmaskigt elnät vilket kostar att uppföra, driva och underhålla. Sen brukar de flesta som faktiskt får en 130 kV-ledning över bakgården inte vara odelat positiva.

  2. Jag tycker ditt scenario är bra och jag ser fram emot det. Däremot tar du ju i från tårna för att försöka vända det i negativa skrivningar. Men det går inte lära gamla hundar sitta. Så du är ursäktad. Det är på det hela taget ett positivt sammanhang du skriver fram. Bra gjort. Hoppas avvecklingen av kärnkraft fortgår.

    Som sagt var, stora prisvariationer är inget att rygga för. Poängen med timdebitering är ju att tvinga fram ny teknikutveckling som gör det möjligt för olika aktörer att göra pengar på just detta. På sikt kommer svängningarna därför jämnas ut. När det gäller älvfårorna har du nog glömt att EU driver fram en noggrannare reglering så att älvfårorna aldrig ska bli torra. Men att el är en vara som vilken som helst, det tycker jag borde vara oomtvistat vid det här laget. Vidare utbyggnad av kraftnäten mot Europa kommer förhoppningsvis balansera utbud och efterfrågan. Om det är överetablering på en marknad, kommer dock produktionen att minska. Att staten är med och styr tycker jag är helt okey.

  3. Intressant inlägg. Du glömmer dock bort att alla kärnkraftverk i Sverige är 30 – 40 år gamla. Nya kostar mer än 1 kr per KWh. Knappast lönsamt…

    1. Hej Matthias. Det finns tillräckligt med teknisk livslängd kvar i reaktorerna för att vi egentligen inte behöver ha någon vindkraft alls idag.

      Det kan låta konstigt, men vad kärnkraft kostar är ett val vi gör. Vi har tidigare byggt extremt billigt och kan göra det igen. Det beror på antal reaktorer vi bygger, hur tunga regleringar vi skapar, vilken reaktortyp vi väljer, hur och på vilka premisser vi finansierar (dvs ränta) mm. Om staten bjuder med armbågen och väljer franska EPR-reaktorer idag blir det en krona/kWh, mycket riktigt. Men vi kan också bygga för 50 öre/kWh eller 35 öre/kWh.

      Inser att jag inte gjort ett sammanhållet inlägg om kärnkraftskostnader, så jag får nog börja fila på ett.

  4. Vill minnas att Björn Loomberg (heter han väl?) bad politiker och ekonomer lista var global warmning problamtekien hör hemma relativt andra problem, malria m.m.

    Hade varit intressant med en liknande lista från dig med tankegångar kring hur mycket det kommer att kosta oss med nedlagd kärnkraft och övriga vänstermuppiga ideér som kan få genomslag (skrotat frihandelsavtal EU-USA, förstatligande av järnvägen, slut på privata skolor m.m). Kanske en extremt krävande uppgift men hade varit intressant med lite mer kring kostanden av att vi lägger ned Kärnkraften. Hur mycket fattigare kommer vi bli ? På sikt kan vi väl alltid importera kärnkraft från Finland m.m. (Har vi inte redan dragit en kabel dit?)

    1. Det är en intressant fråga som man kan räkna på från flera håll. Jag ska skissa på ett inlägg i den vägen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *