Riksdagsvalet och Dd

Ja, vad ska man säga? Kanske är en bunt citat från H.L. Mencken (1880-1956) passande i sammanhanget:

”Every election is a sort of advance auction sale of stolen goods.”

”A good politician is quite as unthinkable as an honest burglar.”

”Democracy is a pathetic belief in the collective wisdom of individual ignorance.”

”Democracy is also a form of worship. It is the worship of jackals by jackasses.”

”Democracy is the art and science of running the circus from the monkey cage.”

”Democracy is the theory that the common people know what they want, and deserve to get it good and hard.”

”Every decent man is ashamed of the government he lives under.”

”If a politician found he had cannibals among his constituents, he would promise them missionaries for dinner.”

Valcirkus

(Ovanstående bild lånad från tjuvlyssnat.se.)

Det finns SÅ mycket som stör mig i det demokratiska systemet. Ytligheten. Bristen på ideologi. Trianguleringarna och nivelleringen. Karriärpolitikerna. Slagorden. Mediadreven. Politikersvaren. Partipiskorna. Persongalleriet. Bristen på klarspråk.

Nästa helg har vi har att välja mellan fyra socialliberala, två konservativa, två kommunistiska och ett grönt politiskt paket med tillhörande galjonsfigurer. Alla paketen är omöjliga hopplock av högt och lågt, delvis historiskt bagage från decennier tillbaka, delvis trianguleringar, delvis någon ideologisk rest. Några av de paket som får flest röster ska efter valet jämkas ihop så att vi kan toppstyras av deras galjonsfigurer i fyra år, varefter proceduren upprepas igen.

Lite trött på att delta i detta igen. Jag har bestämda åsikter om det mesta, men pga ovanstående har faktiskt inte helt bestämt mig vad jag ska rösta på. Det kan också bero på att det inte är så blodigt viktigt, eftersom min röst av 6 miljoner har väldigt liten möjlighet att påverka valresultatet. En enkel cost-benefit-analys ger givetvis vid handen att jag borde stanna hemma, men ändå har jag alltid gått och röstat. Någon sorts fånig idealism eller nördig hobby kanske. Dessutom har jag alltid röstat på ett riksdagsparti för att min röst inte ska vara bortkastad. Försökt hitta någon libertarianskt sinnad kandidat i M/Fp/C att kryssa (aldrig lyckats med C – faller på energipolitik).

I år lutar jag åt att ändra på det. Jag råkade semestra på Gotland under Almedalsveckan och såg ett väldigt aktivt parti i Almedalen: Direktdemokraterna. Ju mer jag tänker på det, desto mer upplever jag att de har moderna lösningar på det mesta av mitt gnäll ovan.

direktdemokraterna-logotyp

Som jag har förstått ska det mycket kortfattat fungera såhär: DDs mandat i riksdagen röstar i proportion till de röster som respektive förslag fått av folket i DDs webbsystem. Vill man inte bevaka alla frågor själv så kan man ställa in att man vill rösta själv bara i energifrågor, men i övriga frågor ska min röst matcha Fp i skolpolitik, Kd i skattepolitik, etc. Motioner tas fram och debatteras i webbsystemet och de som samlar majoritet lämnas in av DD-riksdagsmän. Det här hade inte varit praktiskt genomförbart för 20 år sen, men med Internet i var mans telefon så finns det inget skäl att ha ett så stelbent och toppridet parlamentariskt system som vi har.

Det finns mer att säga och det sägs på deras webb. De fick även förklara sitt upplägg samlat i ett skapligt gästinlägg på Cornus blogg. Jag tänker mig att i ett sånt system så skulle en typ som jag, som kan argumentera någotsånär i text och är politiskt intresserad men inte har någon politisk plattform, kunna få ett skapligt inflytande på vissa sakfrågor.

Vidare hoppas jag att direktdemokrati skulle dra samhället lite åt det håll jag vill, eftersom man slipper allt detta monumentbyggande av politiker som vill kunna visa upp att de gjort något.Bland annat talade jag för ett par månader sen om ett akademiskt resultat som tydde på kraftigt minskade anslag till välfärdstjänster med direktdemokrati. Sen ser jag förstås många möjliga beslut som moraliskt korrupta oavsett hur demokratiskt förankrade de är. ”Två slår en tredje” är inte rätt bara för att det är direktdemokratiskt. Men på något sätt antar jag att vi måste ta oss från dagens system mot ett frihetligare och detta känns bättre, modernare och mer realistiskt än mycket annat.

Som sagt, det lutar åt DD i valet. De har ingen chans på 4% förstås, men sånt här tar alltid lite tid.

5 tankar kring ”Riksdagsvalet och Dd

    1. Javisst, ska jag rösta ideologiskt så är det nog bara de som gäller. Det är svårt att välja mellan bästa personröst på ett parti som kommer in, att rösta på ett nytt system eller att rösta efter ideologi.

  1. Med rent cost-benefit-tänkande borde man alltid rösta på små och obetydligt partier. En röst på ett riksdagsparti drunknar alltid i mängden men för ett mikro-parti är varje röst viktig. Direktdemokraterna kommer visserligen inte komma in i riksdagen i år men 2018 kommer det spela stor roll huruvida de fick 500 eller 5000 röster i senaste valet.

Lämna ett svar till jeppen Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *